Hur prioriterar vi människor?
Ja, om ni inte har förstått det så har jag ingått ett vad med mina FB-vänner om att inte äta skräpmat, godis, fikabröd, glass, dricka dricka eller alkohol.
Jag har gjort detta en gång tidigare i 3,5 månad och denna avslutades med en väldigt skoj helg nere i Munchen där jag spelade en fotbollsturnering via jobbet.
Jag har väl alltid varit väldigt intresserad av mat och kost. Både att laga den, äta den och fundera kring den. Om man inte hade valt ingenjörens väg så hade kock eller dietist varit intressanta vägval. Mn egentligen är jag nog lite för mycket tekniker i botten för att inte arbeta med det. :)
Men nu var det inte mitt yrkesval jag hade tänkt skriva om utan prioriteringar vi människor gör gällande det vi stoppar i oss.
Att samhället nu för tiden ställer ganska höga krav på oss människor tror jag väldigt många är medvetna om. Det är krav från skolan, idrotten, familjen, FB-vännerna, riktiga vännerna. Man ska hinna träna, vara med kompisar, skriva, laga mat, läsa böcker lyssna på musik, fotografera och en massa olika saker under de 14-20 timmarna man är vaken på ett dygn.
Det är allt fler människor som fyller upp sin vardag med olika aktiviteter från tidiga morgonen till sena kvällen utan det minsta andningspaus. För att kunna hinna med allt man vill så gäller det att prioritera. För hur gärna man än vill kan man inte hinna med allt i livet.
Det är nu jag inte riktigt hänger med hur vi människor prioriterar(inklusive mig själv).
Det man prioriterar bort är:
- Sömn
- Egen tid
- Träning
- Lugna stunder
- Matlagning
Dvs alla saker som ger oss energi, vila och återhämtning. Alla de saker som tillsammans med ett aktivt liv gör att man kan vara glad, pigg, frisk och ej överviktig. Det gäller att få med bägge delarna av kakan vila/återhämtning mot aktiviteter.
Varför prioriterar vi hellre att sitta en timme framför datorn, TV:n, ute på stan och köper färdiglagad skräpmat så ofta mot att vara hemma och laga bra, hälsosam, god och billig mat? Varför är det enklare att åka hem och titta på TV och äta chips istället för att träna? Varför prioriterar man att hela tiden göra aktiviteter istället för att sitta hemma och bara hämta andan med en bok eller bra musik? Varför prioriterar vi inte oss själva och vårat välbefinnande före lättjan?
Som jag skrev tidigare, jag är inte bättre själv när det hettar till på jobbet och fritiden. Då är det alltid det som är bra för mig som får stryka på foten...
Är det för att det är jobbigare än alternativet eller är det för att jag tror att det är jobbigare än alternativet?
Är vi människor svaga eller är pressen för hård från omvärlden? Det är en intressant fråga och inte helt enkel att svara på.
Om jag får lägga fram en teori(vilken man gör i bloggar va? :) ) så tror jag otroligt mycket sitter i sitt eget tankesätt.
Tänker man "-Ush va jobbigt" så blir det också jobbigt.
Tänker man istället "-Det här ska bli gott" eller "- Det här ska bli roligt" så går allting mycket lättare.
Nu är det inte hela sanningen men bara en sådan liten sak kan få stora positiva följder för hur man prioriterar. Att våga känna att saker man tidigare tyckte var jobbiga inte är så farliga.
Många av de frågor jag ställt i detta inlägg kan jag inte säga jag har ett svar på. Att tänka positivt räcker bara en viss del av sträckan. Det kanske inte är så att man ska förstå hur man själv och andra männniskor fungerar. Det kanske gör livet trist och ointressant.
Men nu såhär när man sitter i okunskap är ämnet otroligt intressant och jag skulle gärna vilja veta mer om varför vi människor prioriterar som vi gör. Har ni någon aning?
Jag har gjort detta en gång tidigare i 3,5 månad och denna avslutades med en väldigt skoj helg nere i Munchen där jag spelade en fotbollsturnering via jobbet.
Jag har väl alltid varit väldigt intresserad av mat och kost. Både att laga den, äta den och fundera kring den. Om man inte hade valt ingenjörens väg så hade kock eller dietist varit intressanta vägval. Mn egentligen är jag nog lite för mycket tekniker i botten för att inte arbeta med det. :)
Men nu var det inte mitt yrkesval jag hade tänkt skriva om utan prioriteringar vi människor gör gällande det vi stoppar i oss.
Att samhället nu för tiden ställer ganska höga krav på oss människor tror jag väldigt många är medvetna om. Det är krav från skolan, idrotten, familjen, FB-vännerna, riktiga vännerna. Man ska hinna träna, vara med kompisar, skriva, laga mat, läsa böcker lyssna på musik, fotografera och en massa olika saker under de 14-20 timmarna man är vaken på ett dygn.
Det är allt fler människor som fyller upp sin vardag med olika aktiviteter från tidiga morgonen till sena kvällen utan det minsta andningspaus. För att kunna hinna med allt man vill så gäller det att prioritera. För hur gärna man än vill kan man inte hinna med allt i livet.
Det är nu jag inte riktigt hänger med hur vi människor prioriterar(inklusive mig själv).
Det man prioriterar bort är:
- Sömn
- Egen tid
- Träning
- Lugna stunder
- Matlagning

Varför prioriterar vi hellre att sitta en timme framför datorn, TV:n, ute på stan och köper färdiglagad skräpmat så ofta mot att vara hemma och laga bra, hälsosam, god och billig mat? Varför är det enklare att åka hem och titta på TV och äta chips istället för att träna? Varför prioriterar man att hela tiden göra aktiviteter istället för att sitta hemma och bara hämta andan med en bok eller bra musik? Varför prioriterar vi inte oss själva och vårat välbefinnande före lättjan?
Som jag skrev tidigare, jag är inte bättre själv när det hettar till på jobbet och fritiden. Då är det alltid det som är bra för mig som får stryka på foten...
Är det för att det är jobbigare än alternativet eller är det för att jag tror att det är jobbigare än alternativet?
Är vi människor svaga eller är pressen för hård från omvärlden? Det är en intressant fråga och inte helt enkel att svara på.
Om jag får lägga fram en teori(vilken man gör i bloggar va? :) ) så tror jag otroligt mycket sitter i sitt eget tankesätt.
Tänker man "-Ush va jobbigt" så blir det också jobbigt.
Tänker man istället "-Det här ska bli gott" eller "- Det här ska bli roligt" så går allting mycket lättare.
Nu är det inte hela sanningen men bara en sådan liten sak kan få stora positiva följder för hur man prioriterar. Att våga känna att saker man tidigare tyckte var jobbiga inte är så farliga.
Många av de frågor jag ställt i detta inlägg kan jag inte säga jag har ett svar på. Att tänka positivt räcker bara en viss del av sträckan. Det kanske inte är så att man ska förstå hur man själv och andra männniskor fungerar. Det kanske gör livet trist och ointressant.
Men nu såhär när man sitter i okunskap är ämnet otroligt intressant och jag skulle gärna vilja veta mer om varför vi människor prioriterar som vi gör. Har ni någon aning?
Kommentarer
Postat av: Emelie
Mycket kloka ord Urban!! Skrämmande att det är precis som du skriver för så många människor (inklusive mig själv). Helt sjukt egentligen! Alla borde börja tänka om..
Trackback